Liter
Enhet utanför SI, godkänd för bruk · storhet: volym
01 · Definition
Litern är den enda enheten med två likvärdiga beteckningar. Det lilla l liknar siffran ett och det stora I alltför mycket, och därför tilläts man 1979 skriva L.
En liter är en kubikdecimeter, alltså en kub med tio centimeters sida. Formellt är det en tusendels kubikmeter, och SI rekommenderar dm³; men litern har satt sig så fast i handel, medicin och vardag att man lät den stå kvar på listan över godkända enheter. Måttet hänger på vattnet: en liter vatten väger vid fyra grader ett kilogram, och på det vilar all vardagsaritmetik. Från 1901 till 1964 löd definitionen annorlunda — litern var volymen av ett kilogram vatten, och det gav en avvikelse på tjugoåtta miljondelar.
Den amerikanska gallonen är tjugo procent mindre än den brittiska: 3,785 liter mot 4,546. Förbrukningen i miles per gallon går inte att jämföra rakt av mellan länderna, och på förpackningar står liter för att undvika förväxlingen.
02 · Omräkning
Ange en volym — bladet räknar om den
Volymen är den enda storhet där varje land behållit sina egna mått: gallon, pint, fat, quart. Fatet är inte heller ett enda: oljefatet rymmer 159 liter, det amerikanska ölfatet 117.
Från 1901 till 1964 bestämdes litern annorlunda: som volymen av ett kilogram vatten vid högsta densitet. Den var 28 miljondelar större än dagens, och noggranna mätningar från den tiden måste räknas om.
| Enhet | Namn | Värde | Var det förekommer |
|---|---|---|---|
| ml | milliliter | 1 000 | medicin och matlagning: lika med cm³ |
| l | liter | 1 | handel, vardag, bränsle |
| hl | hektoliter | 0,01 | vinodling, bryggeri, statistik |
| m³ | kubikmeter | 0,001 | SI-enhet: 1 m³ = 1000 l |
| cm³ | kubikcentimeter | 1 000 | cylindervolym, sprutor |
| dm³ | kubikdecimeter | 1 | liters formella definition |
Litern är en kubikdecimeter: en milliliter är lika med en kubikcentimeter, och en kubikmeter rymmer exakt tusen liter
03 · Storleksordningar
från droppen till vattenmagasinetEtt mjölkpaket med marginal — 1,5 l
04 · Mätinstrument
Vad man mäter liter med
Ett enda streck på en smal hals: volymen stämmer bara vid den angivna temperaturen, vanligen tjugo grader. Klass A ger en osäkerhet på 0,1 %.
Med dem mäter man upp mikroliter och milliliter vid titrering. En automatpipett tar från en mikroliter med en procents noggrannhet.
Ett skovelhjul eller ultraljud räknar den volym som passerar. Vattenmätaren i lägenheten, pumpen på macken, mätstationen i pannrummet — en och samma princip.
Referensmetoden: kärlet vägs tomt och med vatten, och volymen fås ur densiteten. Noggrannare än något mätglas.
05 · Skrivregler
l och L är likvärdiga, men inom ett dokument håller man sig till en av dem
SI tillåter båda beteckningarna: det lilla l är den historiska, det stora L infördes på grund av förväxling med siffran ett och bokstaven I. Man bör inte blanda dem i samma text. Prefixen fungerar med båda: ml och mL är lika riktiga. Det skrivstilslika ℓ finns inte i standarden.
Ett stort M betyder mega: «250 Ml» läses som tvåhundrafemtio megaliter, alltså en kvarts kubikkilometer. För milliliter är m alltid litet.
06 · Grannenheter
Litern är en kubikdecimeter, därför står kubikmetern bredvid som SI-enhet, och millilitern sammanfaller med kubikcentimetern. Via densiteten hänger volymen ihop med kilogrammet, via flödet med sekunden.
1000 liter
dm³
= cm³
En kubikkilometer är tusen miljarder liter. Bajkalsjön rymmer 23 615 km³, alltså 2,4·10¹⁶ liter vatten.
07 · Historisk del
Vad man mätte volym med före litern
231 kubiktum — drottning Annas historiska vinmått. Bränsle, mjölk och färg säljs i Amerika fortfarande i det.
Volymen av tio pund vatten. Tjugo procent större än den amerikanska, varför förbrukningen i miles per gallon inte går att jämföra mellan de två länderna.
Det viktigaste vätskemåttet: drygt tolv liter. Vodka räknades i vedro och stof, och tio vedro utgjorde en tunna.
42 US-gallon — storleken på den tunna som oljan tappades i i Pennsylvania. Världspriserna räknas ännu per fat.
I sextiotre år sammanföll litern inte med kubikdecimetern
År 1901 beslöt generalkonferensen för mått och vikt att definiera litern vackert: som volymen av ett kilogram rent vatten vid högsta densitet och normalt tryck. Tanken var att binda volymmåttet till massnormalen. Haken visade sig senare: vattnets densitet hade mätts med en osäkerhet, och den så definierade litern visade sig vara 28 miljondelar större än kubikdecimetern. I sex decennier fick man i noggranna arbeten ange vilken liter som avsågs, och «ml» och «cm³» var inte utbytbara. År 1964 upphävdes definitionen och man återgick till den enkla: litern är kubikdecimetern, punkt slut.
Katalog · måttenheter
Ett blad för varje storhet
Sju SI-grundenheter, tjugotvå härledda med egna namn, och de enheter utanför SI som varken tekniken eller vardagen klarar sig utan. Var och en har sitt eget blad: definition, omräkning, instrument, skrivregler. På 36 språk.
Enheter utanför SI
öppna literbladetSI:s grundenheter
i terrakotta — den som litern definieras genomHärledda SI-enheter med eget namn
tjugotvå bladBladets språk
36 språk. Beteckningarna l och L är internationella; det som översätts är instrumentnamn, vätskor och förklaringarna till skalorna.