Liter
I laboratoriet kalibreras en ny mätkolv på 1000 mL. Den ställs på vågen, fylls med destillerat vatten till ringmärket och visningen läses av: 997,20 g. Om man räknar med att en liter vatten väger ett kilogram saknas nästan tre milliliter i kolven och den måste kasseras. I själva verket är kolven exakt till en tiondels milliliter. Vatten på 20 °C är lättare än vatten på 4 °C, och luften lyfter det lite uppåt.
Liter är ett särskilt namn på kubikdecimeter. Sedan 1964 är 1 L exakt lika med 1 dm³, helt utan koppling till vatten. Dessförinnan definierades litern genom massa: volymen av ett kilogram rent vatten vid 4 °C. Därför var litern 28 miljondelar större än kubikdecimetern. Liter ingår inte i SI, men får användas tillsammans med det. I liter säljs mjölk, bränsle och vin, och i milliliter doseras läkemedel.
| Storhet | volym, rymd; dimension L³ |
| Definition | 1 L = 1 dm³ = 0,001 m³ exakt (12:e CGPM, 1964) |
| Beteckning | L eller l; delar mL, µL, multipel hL; skrivsättet ℓ är inte tillåtet |
| Status | icke-SI, i SI-broschyren i tabellen över enheter som får användas med SI |
| En liter vatten | 999,97 g vid 4 °C · 998,21 g vid 20 °C · 997,16 g på vågen i luft |
| Typiska värden | 50 µL — en droppe · 250 mL — ett glas · 158,987 L — ett fat olja |
01 · Definition
En kub med tio centimeters kant
Liter är volymen av en kub med kanten 1 dm. Den rymmer tusen kubikcentimeter, och tusen liter bildar en kubikmeter. En milliliter och en kubikcentimeter är samma sak. Läkaren skriver 5 mL, och i gamla medicinska texter förekommer 5 cc, det vill säga cubic centimetre.
Volymen hos laboratorieglas mäts nästan aldrig med linjal. Man hittar den genom att väga vatten: massan delas med densiteten. Vattnets densitet beror på temperaturen, så en termometer ingår i beräkningen. Vågen är kalibrerad med stålvikter, medan vattnet tar åtta gånger större volym, och luften lyfter det därför kraftigare. Därav en korrektion på en tusendel. Glas utvidgas vid uppvärmning, och volymen räknas om till 20 °C. Korrektionerna för vatten och luft ryms i faktorn Z i ISO 4787, korrektionen för glaset är en separat faktor i formeln.
Hur mycket väger en liter
Varje rad är en liter vätska på vågen. Fältet är massan, den tunna lodräta linjen är 1000 g. Temperaturen ändrar densiteten: vid uppvärmning utvidgas vätskan och mindre substans ryms i en liter. Välj temperatur.
Fem kärl, en våg och vatten
Huvudhandlingen är knappen «Starta kalibreringen». Det tomma kärlet ställs på vågen och visningen noteras. Sedan fylls destillerat vatten på, de sista dropparna tillsätts med en pipett tills meniskens underkant nuddar märket. Kärlet med vatten vägs en gång till. Skillnaden mellan visningarna räknas om till volym vid 20 °C och jämförs med kärlets tolerans. Under scenen väljer man kärl: mätkolv 1000 mL, mätcylinder, pipett 25 mL, flaska 1,5 L med tecknet ℮ eller en kökskanna med mått. Där ställer man också in vattnets temperatur och ögats läge vid avläsning av menisken. Knappen «Räkna 1 kg = 1 L» slår på huskurs-räkningen: gram blir direkt milliliter.
—
02 · Omräkning
Den amerikanska gallonen definieras genom kubiktum: exakt 231 in³. Tum är sedan 1959 lika med 25,4 mm, så US gallon i liter är det exakta talet 3,785411784.
Den brittiska gallonen är sedan 1985 också exakt: 4,54609 L. Tidigare definierades den som volymen av 10 pund vatten vid 62 °F, precis som 1901 års liter — genom vattnets massa.
03 · Storleksordningar
04 · Mätinstrument
05 · Skrivregler
06 · Grannenheter
07 · Historisk del
År 1901 definierades litern som volymen av ett kilogram rent vatten vid största densitet och normalt tryck. Det metriska systemets skapare räknade med att den volymen är lika med en kubikdecimeter. Mätningar i början av nittonhundratalet visade att litern är större: 1,000028 dm³. Skillnaden är 28 miljondelar, på en liter är det 0,028 mL.
I noggrant arbete fanns nu två enheter: liter och kubikdecimeter. Densiteter skrevs än i g/mL, än i g/cm³, och siffrorna skilde sig i den femte decimalen. År 1964 avskaffade 12:e CGPM definitionen genom vatten och gjorde litern till ett annat namn på kubikdecimetern. Sedan dess är vattnets densitet en mätbar storhet och inte en del av enhetens definition.
Storhetskatalog
hela registret →SI-systemets sju grundenheter
En droppe syra ändrar saftens färg, salt färgar lågan, vatten fryser av en knackning. Under dem alla Simetriums blad, efter ämnesområde och i bokstavsordning.
Öppna registret →





